Expressens recensent Gunilla Brodrej besökte en Hans Eks två ”Made by Björk”-konserter i slutet av denna vecka, och gillade skarpt det hon hörde och såg!
Hon skriver bl a
Björk är en gudabenådad kompositör. Inget snack om saken. Men jag har sällan fått det så klart för mig som i går i Berwaldhallen genom Hans Eks arrangemang och sammansättning av Björks låtar och inspirationskällor: Kraftwerk, John Cage och Stockhausen, samt Monteverdi och Perotinus.
Men Ek avtäcker inte bara de konstmusikaliska släktskapen, han öser på med det episkt storslagna, som vore det filmmusik till nya Bond.
Även sångarna lyfts till skyarna:
Konsertens tre sångare är som olika nyanser av Björk. Jenny Wilson passar perfekt för den industrirockiga ”Army of me”, Edda Magnason, med isländskt påbrå, gör en enastående tolkning av ”Vokuro” på isländska, men också en strålande duett med Moto Boy i ”Hyperballad”
Konsertens två delar, men två långa sjok av musik före och efter paus, gör att musiken sömlöst flyter vidare i det ena vackra arrangemanget efter det andra. Gunilla sammanfattar hela upplevelsen i slutet av recensionen på detta vis:
Pausen är det enda som är dåligt. Då förstår ni.
Läs hela recensionen på denna länk.
